Vision: På I Ur och Skur Järvastaden och I Ur och Skur Grönlingen ska inget barn eller vuxen bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling.

 

Syfte: Att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.

 

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.

 

Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Diskriminering kan också ske genom att behandla alla lika. Det kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.

 

Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.

 

Kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck.

 

Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning.

 

Kränkningar kan vara:

• Fysiska ex. att bli utsatt för slag och knuffar

• Verbala ex. att bli hotad eller retad.

• Psykosociala ex. att bli utsatt för utfrysning

• Mobbning förutsätter att den som utsätts, kränks vid upprepade tillfällen.

• Sexuella trakasserier är kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.

• Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattning om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper.

• Främlingsfientlighet är motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etiska eller beteendemässiga karakteristika.

• Homofobi är motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.

 

Att förebygga kränkande behandling

Alla anställda skall aktivt verka för att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. 

 

Det gör vi genom att:

• på varje APT ha en punkt som berör trygghet/likabehandling på förskolan

• stärka självkänslan hos varje individ (jag är viktig och jag är bra)

• skapa en gruppkänsla där alla har lika värde

• uppmuntra och stärka barns empati för andra människor genom att lyfta fram kamratrelationer och känslor

• hjälpa barnen att säga nej (stopp) och att respektera ett nej från andra

• Arbetslagen skriver ett gemensamt kontrakt

• direkt samtala om ett problem/konflikt uppstår

• uppmuntra och berömma

• göra föräldrar delaktiga, i det dagliga mötet men också i utvecklingssamtal och vid föräldramöten

• alla barn är allas angelägenhet på förskolan – alla ska reagera om man hör eller ser något som inte är tillåtet, både bland barn och vuxna

• skapa ett förhållningssätt där vuxna tar ställning mot all form av diskriminering och kränkande behandling

• skapa ett öppet och ärligt arbetsklimat

• förändra situationer där diskriminering eller kränkande behandling skulle kunna uppstå

• alla vuxna är lyhörda och uppmärksamma

• vara bra förebilder för barnen

 

 Förebyggande åtgärder rutiner:

•  Vi är alltid observanta på vad barnen leker, vad de säger till varandra och hur de behandlar varandra. Är det något barn som inte får vara med undersöker vi vad det kan bero på genom att prata med barnen såväl enskilt som i grupp. Vi skall också agera utifrån att vara medagerande ledare i leken.

• Vi gör alla barn delaktiga genom att dagligdags arbeta med hur man är en bra kompis. Vi pratar om vikten av att visa respekt för sina kamrater och hur man gör det. Genom att vara goda vuxna förebilder.

• Alla är unika och har olika behov och viljor.

• Vi använder lämplig barnlitteratur och drama där olika situationer kan uppstå

• Vi använder spel och lekar som främjar samarbete.

• I de regelbundna utvecklingssamtalen pratar vi bland annat om barnens sociala kompetens. Vad kan vi göra och vad kan föräldrarna själva göra för att stötta barnet?

• Vi håller oss informerade om olika pedagogiska material att använda i arbetet med barnen

• Vid behov anlitar vi extern expertis.

 

Att upptäcka kränkande behandling:

• Närvarande vuxna som deltar i barnens lek eller finns i närheten.

• Alla barn är alla pedagogers, vilket betyder att vi har gemensamt ansvar för att se om någon behöver vuxenstöd.

• Vi har ett nära samarbete med föräldrarna.

• Genom att vara lyhörd som pedagog. 

 

Att åtgärda kränkande behandling:

Oavsett om det gäller barn-barn, ledare-barn, barn-ledare eller ledare-ledare.

• Nolltolerans vid elakheter, utfrysning, retning, konflikter, stökighet mot barn och vuxna.

• Vi gör en observation/dokumentation av den aktuella händelsen.

• Förskolechefen informeras.      

• Vi samtalar med föräldrarna.

• Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. 

• Om förskolan inte har tillräcklig kompetens skall extern hjälp tas in utifrån.

• Åtgärder skall dokumenteras, följas upp och utvärderas.

​

FÖRÄLDRAR

 

Misstänker du som förälder att ditt barn blir utsatt för kränkningar?

Ta omedelbart kontakt med ledarna på din avdelning. Ledaren har sedan ansvaret att följa upp.

 

Utsätter ditt barn, andra barn för kränkningar?

Det är svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra men om det är så, måste du som förälder också agera det är det viktigaste både för det utsatta barnet och för Ditt eget barn. Gör helt klart för barnet att Du inte accepterar kränkningar och att Du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med en ledare för att få hjälp med problemet. Forskning visar att barn som kränker andra ofta får problem senare i livet om de inte ändrar sitt negativa sätt. Det finns många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken måste du agera.

 

ALLA VUXNA

 

Det är väldigt viktigt att alla vuxna samarbetar. Vid minsta känsla att något inte står rätt till måste vi handla. Kränkningar är svåra att upptäcka eftersom de sker mest när den vuxne inte ser. Barn vill inte alltid berätta om kränkningar som de känner till eftersom de tror att det är skvaller eller att det gör att de inte får vara med. Det är viktigt att vi vuxna är tydliga med att det inte är skvaller att berätta om kränkningar, utan att det är en skyldighet att hjälpa människor som har det svårt. Förskolans personal berättar aldrig varifrån de fått sin information utan löser problemet så att ingen utpekas eller drabbas. Vi vuxna har ett stort ansvar. Genom att tydligt visa att Vi tar avstånd från alla former av kränkningar och förtryck så överför vi detta synsätt till barnen.